Trötta familjen.

Gah vilken natt.
Den som sov mest var nog Annabelle, som tur var. Och i vanlig ordning sov jag sämst.
Hon har inte kräkts något mer tack och lov, men hon var lite hostig inatt, och varje gång hon hostade så trodde vi att hon kräktes (vilket hon inte gjorde) så till slut tog Adam in henne till oss. Han trodde nog att klockan var mer än vad den var, men den var bara 01:30, och där låg hon sedan och hostade en stund mitt emellan oss innan hon somnade. Då kom vi på den brilljanta idén att bära över henne till sin säng igen, och då blev det liv i luckan kan jag säga. Grin och skrik, och ville INTE sova i sin säng, så då blev det våran säng igen, och efter kanske en timmes rullandes hit och dit så somnade hon. Då och då fick jag en fot i ansiktet. Hon vaknade pigg och glad faktiskt kring 07:30, men jag märker att hon är lite slö, men det är ju inte så konstigt.

Jag mår så där idag. Lite bättre än igår. På kvällen igår var det såååå sjukt jobbigt. Det kändes som att jag hade ont ÖVERALLT i kroppen, minsta lilla beröring var jobbig. Till och med att duscha var jobbigt, vattnet gjorde nästan ont på huden.
Jag tog 2 alvedon och gick och la mig 21:15, haha! Hade jag inte blivit väckt av AB så hade jag nog fått en bra sömn.
Nu hoppas jag på att detta vänder, för imorgon åker Adam till Luleå i två dagar, och att vara sjuk då är inget alternativ. Jag är ju superwoman, och en superwoman blir aldrig sjuk! ;-)

Nu ska jag gå och plocka upp alla nappar som Annabelle slänger ut från sin säng, och säga till henne att försöka sova en stund....Hoppas hon tar mig på orden.