Jag bröt inte ihop offentligt. Bara lite (men mycket innombords).
Nu har vi ätit lunch på Bim för sista gången med Edith, Oliver och Jakob. Det var så trevligt och mysigt.
Precis när vi skulle packa ihop och gå så hör jag den sämsta tänkbara låt på deras radio - "Girl I'm gonna miss you" med Milli Vanilli.
Alltså jag höll på att dö! Men jag bet ihop och höll mig tills vi kom utomhus och hade kramkalas i stället.
Men som jag skrev till Edith nästan direkt efteråt: "we did good". Hatar att gråta offentligt.
Nu är vi hemma och jag har bytt kläder på lilla Bellan och målat lite rouge och fräknar på hennes kinder! Har jag tur så låter hon mig sätta en sjal på huvudet också så ser hon ut som en riktigt liten påskkärring när vi åker till mormor om en timme.
Nu är det dags för mig att svida om också.
Kul. Jag har ju så mycket fint att sätta på mig.
;-)
1 kommentar:
Åh, din stackare! Det måste kännas jättejobbigt, det förstår jag! Jag tänker på dig :)
och du, jag tycker du har en GRYMT fin profilbild. Ni är så vackra!!!
Skicka en kommentar