Nu får det vara nog med kakor. Därför äter jag upp den sista nu till morgonkaffet.
Jag tröstäter. Lite i förväg typ. Annabelle ska få sprutor idag, och jag tycker att det är så himla jobbigt. Först sitter man och myser med henne och får henne att sitta helt stilla, bara för att sticka henne med två sprutor, en i vardera lår. Gallskriket som kom första gången var något jag aldrig har hört hos henne förut, varken före eller efteråt. Och det skär rakt igenom hjärtat. Fy fy fy. Jag hade hoppats på att Adam skulle kunna gå med henne den här gången, men det gick inte så klart. Han jobbar så himla mycket... Men men, det är ju så det är.
Vi har nyss ätit frukost här hemma, och nu ska vi väl leka lite innan det är dags att gå ut med Tindra och sedan gå till bvc. Det ser ut att bli en fin dag i alla fall! Det är ju positivt! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar