Idag sov Annabelle väldigt lite på förmiddagen och var ganska grinig så efter lunch gick vi ut så att hon skulle få sova. Och det gör hon, och det är ju bra för henne. Ofta när vi är ute och går så stannar jag och "vilar" lite. Som nu. Och det är oftast dom stunderna som sömnbristen gör sig påmind. Just nu sitter jag på en bänk och är så helvetes jäkla trött, och jag vet knappt hur jag ska orka gå hem. Helt ärligt, jag är så trött att jag skulle kunna gråta.
Men man fixar det ju. Man måste. Hade det inte funnits världens finaste Bellis med i bilden så hade man väl gått in i väggen.
Att vara mamma ger en superpowers.
- Posted using BlogPress from my iPhone
1 kommentar:
Jag kan bara hålla med! Sömnen är en bristvara. Och många säger "sov när hon sover" - men hon sover ju oftast bäst i vagnen då vi promenerar. Och vad ska man göra lixom - lägga sig på en parkbänk och sova? =)
Du kämpar på bra - du är ju så mkt ensamt. Jag är oxå tillfälligt ensam mkt - och det är ju skitjobbigt. Speciellt då man inte får sova!
Go go Girl! Vi kommer fixa det - för det gör ju alla andra =)
Skicka en kommentar