Det blir ju så feeeeel.

Jag kommer aldrig att bli klok på det här med sömnen. Det känns som att jag vill glömma allt som heter rutiner och bara köra från dag till dag, och se vad som händer.
Till alla som är less på mina skriverier om ab's sömn, sluta läs NU.
Idag sov hon som sagt endast 1 1/2 timme, mitt på dagen. Jag hade en trevlig eftermiddag och när hon vaknade var hon pigg och glad. Inga konstigheter. MEN - hon vaknade alltså kring 14-tiden.
Sedan sov hon inget mer på resten av dagen, och det hade jag ju inte riktigt förväntat mig heller.

Efter en lång eftermiddag/kväll av lek, bad, mys och mat så somnade hon extremt tidigt - kring 18:50. Jag var inställd på att hon nog kommer att vakna lite senare, kanske mellan 23-00.
MEN - hon vaknade strax efter kl 20 då Adam kom hem, och då åkte jag iväg och handlade, och hon var vaken hela tiden, och jag möttes av en skrikfest när jag kom hem ca 21:30.
En timme senare, alltså alldeles nyss, somnade hon. Då har hon ätit en gång till, busat, skrattat, grinat, spottat om vart annat. 22:30?!
Det blir ju så feeeel.
Men vad fan gör man? Hon VILLE ju inte sova i förmiddags, förmodligen var hon inte ens trött då eftersom hon sov så himla bra på natten, och när hon hade sovit efter lunch så vill hon ju inte sova innan det är läggdags på riktigt.

Egentligen kanske jag inte ska klaga så mycket. Det kunde vara 10 gånger värre. Tänk om hon inte ville sova på nätterna? DÅ skulle vi ha ett problem...
Men jag tycker att det är jobbigt, vi har haft så bra och stadiga rutiner i ett par månader nu, både med maten och sovstunder dagtid, och jag har svårt att anpassa mig när dom ändras.

Oh well.
Ny dag imorgon. En eller två sovstunder - den som lever får se.
God natt.