Hade jag tur eller???

Puh alltså. Både av trötthet och lättnad.
Idag gick vi ut som vanligt, på våran vanliga promenad. Det var lite tyngre än vanligt på grund av snön. Vi gick förbi Åkersvikskolan, längs parkeringen vid järnvägen och så hem för att lämna Tindra. Egentligen skulle jag ju ha gått till Nacksta, men orkade inte det, så vi gick in till stan och Hemköp i stället. Eftersom promenaden blev kortare än planerat så gick jag en liten omväg hem så att Annabelle skulle få lite extra sömn. När jag var vid Åkersvikskolan (alltså nästan hemma) så ringer min telefon. Det är ett nummer som jag inte har inlagt. Jag svarar, och det är en kvinna som presenterar sig som Kristina. Hon undrar om jag möjligtvis har gått förbi Åkersvikskolan idag. Jag sa att det hade jag och att jag faktiskt var precis där. Då frågade hon om jag möjligtvis hade tappat mitt bankkort? Och JA, faktiskt så hade jag ju nog gjort det!! När jag var på Hemköp och skulle betala så var jag säker på att jag hade 2 kort i innerfickan på jackan. ICA-kortet och mitt bankkort. Men när jag skulle betala hade jag bara ICA-kortet. Jag tänkte att jag nog inte hade haft mitt kort med mig ändå, och så släppte jag den tanken.
Hur som helst, jag mötte upp kvinnan som överlämnade mitt kort, som dom hade hittat i snön utanför skolan. Det måste ha ramlat ut när jag tagit upp telefonen när Adam ringde mig när vi var precis där.
Tänk att det finns så snälla människor! Jag kände mig så dum och slarvig, och ville så gärna ge henne nåt, men jag hade ju ingenting, så jag gav henne en kram och sa god jul, och tackade så hemskt mycket!

Nu har Annabelle ätit sin lunch, och snart ska jag hugga in på min, som idag består av inget mindre än köttbullemackor med rödbetssallad. Ja, jag vet. Jag är besatt.