Gnäll-Jessan.

Ja nu är jag framme igen, gnäll-jessan.
Idag gick jag in till stan på förmiddagen för att köpa det där jag behövde till torsdag kväll. Jag tänkte även passa på att växla till mig lite parkeringspengar. Jag tänkte göra det lätt för mig så jag tog ut en hundring på en bankomat och så gick jag till växlingsmaskinen som finns uppe vid toaletten på In Gallerian. Den tog inte emot hundralappar så jag gick in till en närliggande butik och frågade om jag kunde få växla till två femtiolappar. Det gick inte för sig för dom hade helt slut på både femtiolappar och tjugor. Ok. Vidare till nästa butik. Samma fråga, där öppnade tjejen kassalådan, kollade av växeln, stängde lådan och gick sedan bort och frågade en kollega, kom tillbaka och sa "nej tyvääääääärr, vi kan inte växla". Ok, så jag gick vidare till en tredje butik. Samma sak där, dom kunde INTE växla en hundring till vaken femtiolappar eller tjugor. Nu höll jag på att bli lite tokig faktiskt. Men, jag gick in till en sista butik och chansade och där fick jag växla. Tack tack.
Alltså jag fattar att butiker inte vill ha så mycket kontanter i sina kassor och de flesta handlar ju med kort, men det var ju inte så att jag kom med en tusenlapp och bad om hundringar, eller hur? Vad hade dom sagt om jag kom och skulle betala en tröja för 250:- och ville betala med en femhundring då? Hur skulle den första butiken ha hanterat det?

Jag är glad att det inte handlade om att jag behövde gå akut på toa eller att Bellan behövde en ny blöja, för då hade jag blivit tokig! Sundsvalls enda galleria har toaletter som kostar 5:-, och med en bankomat på plats kan man ju tycka att det ska vara simpelt att fixa växel i växelautomaten, men den tar inte hundringar, och det är det man får i bankomaten. Ja ni fattar.

Så, nu har jag ventilerat och nu känns det bättre!
:-)


- Posted using BlogPress from my iPhone