2 om 2.

Om 2 veckor fyller Annabelle 2 år. Wow alltså, det går så himla fort nu! Hon pratar så mycket, och är för det mesta väldigt rolig och söt! Men - det väntade "terrible two's" - alltså två-års-trotsen - visar sig väldigt ofta nuförtiden. Jesus vilka utbrott hon kan få när hon inte får som hon vill! Och jag vet, detta är bara början... Det gäller att bita ihop och välja sina strider helt enkelt. Inte alltid helt lätt dock.

Idag är det lördag och jag jobbar faktiskt lite nu på morgonen. Det fanns ingen annan som kunde, så jag jobbar fram till kl 12, vilket är helt ok.
Detta blir en bra dag tror jag.
När jag har slutat ska jag gå en kort sväng på stan och leta present till Adam som fyller år på tisdag, sedan ska jag köpa mig en god lunch att ta med hem, och när Annabelle har sovit klart för dagen ska jag köra henne till mormor, och sedan gå och titta på en riktigt viktig match som Adams div 1 lag ska spela - och som HAN ska vara med och spela!!!! Det ska bli sååååå kul!!!!!
Senare på kvällen ska jag och Adam ut och äta middag, och jag ska dricka 2 drinkar, har jag redan bestämt! :-) Mums vad gott och trevligt!
Annabelle ska sova hos mormor!

Hmm vad mer...? Det blir så dåligt med bloggande när jag bara kan blogga från telefonen. Annabelle har haft en bra vecka på dagis utan sjukdom (peppar, peppar), och i torsdags var det ju allahjärtansdag om nu någon hade missat det. När jag kom hem från jobbet så väntade röda rosor på mig och en jättefin morgonrock som mitt hjärta hade köpt!

Jo just ja, nu har jag äntligen tagit tag i ett problem som jag har tampats med ett tag, och det är mina sömnproblem. På torsdag nästa vecka ska jag träffa en läkare och berätta om mina nätter och hur det påverkar mig. Jag har pratat mycket om det här med mamma, som har haft sömnprobem så länge jag kan minnas, och hon tror att jag förmodligen kommer att få sömntabletter utskrivna....vilket känns "så där". Men - jag måste prova, för som det är nu vissa dagar är helt ohållbart i längden.

Så, nu har jag kommit med en liten uppdatering, men jag märker ju nu att jag glömmer en viktig sak! I torsdags, på allahjärtansdag, så gick Jakob ner på knä och friade till sin fina Edith på ett väldigt fint och romantiskt sätt. Jag blev rörd till tårar när hon berättade för mig igår, och jag är såååå lycklig för deras skull!
Själv drömmer jag vidare...ett frieri är en dröm. Inget livsviktigt så klart, men visst skulle jag vilja vara Adams fru, av många anledningar :-)

NU ska jag dricka dagens första kopp kaffe och bläddra i dagens ST. Om 2 timmar är det helg! :-)