Pottan.

Det här med att sitta på pottan blir nog ett ganska stort projekt. Jag tänker inte stressa fram detta, och jag tänker inte ha någon ångest över att vi inte har börjat förrän nu. Var sak har sin tid.

Annabelle fick en fin potta i present när hon fyllde år, den hon hade tidigare var på tok för liten.
Nu har vi en liten kvällsrutin i badrummet varje kväll där hon sitter en stund på pottan, läser lite, kliver av och på igen, och så kan det se ut så här när man är klar för kvällen: