...

Ikväll sitter jag med en lite sorgsen känsla i kroppen.
Jag känner mig ledsen och besviken, och vet inte riktigt hur jag ska ventilera dessa känslor.
Adam är ett bra stöd, och han förstår och håller med mina känslor angående detta.

Jag har en vän, en kär gammal vän, som jag känner har svikit mig den här veckan. Svek är kanske ett starkt ord i sammanhanget, men faktiskt så är det så jag känner.
Jag trodde att jag var viktigare än så här för den här vännen, men det blir tydligare och tydligare ju längre tiden går, att så är inte fallet.
Löften efter löften som aldrig blir av, till slut får jag nog, och nu har jag kommit dit. Tror jag.
Jag måste i alla fall säga att jag är besviken, och det är inte lätt att säga till en vän...

The good new is, att jag nyss fick ett sms från Edith, dom är på plats i sin nya lägenhet, och jag längtar såååå mycket efter att få träffa henne och hennes pojkar!