Irriterad.

Hej hej.
Dagen började inte på bästa sätt. Eller, det började visst bra, Annabelle var pigg och glad, lite snorig bara, och lämningen på dagis gick bra.
Det var efter det som jag blev irriterad.
Adam hade lämnat bilen på Sporthallen och jag skulle hämta den och köra hem den. Jag överdriver inte nu, men jag körde runt kvarteret i lätt 20 minuter i jakt på en parkeringsplats. 20 minuter är inte så lång tid i vanliga fall kanske, men i den här situationen kändes det som en evighet. En lång irriterande sådan.
Till slut gav jag upp. Det fanns ju ingen parkering helt enkelt. Inte ens långt bort fanns det någon.
Men - vi har en massa parkeringar precis utanför huset, dock får man endast stå där i 2 timmar, och skulle jag gå ca 30 meter till höger eller till vänster så skulle jag kunna parkera ett dygn för 10 kr.
Jag hade till och med fixat växel, jag hade 10 kr (för en gångs skull) och TVINGADES ställa mig på den värdelösa 2-timmarsparkeringen. Nu har den tiden gått ut, så jag borde ju gå och flytta på bilen, eller i alla fall lägga i mer pengar. Fan vad jag hatar detta, och varje gång det händer blir jag lika irriterad, svär och håller på över situationen.
Nä, man skulle ha ett hus, med parkering 2 meter från dörren.
Fanfanfanfan.

Ok, nu tar jag ett djupt andetag och startar om den här dagen.