lördag 18 maj 2013

Spring i benen.

Vad gör jag uppe nu? Jag kan nästan garantera att Annabelle vaknar innan kl 06:00 imorgon, så jag borde sova.
Jag har kollat på Mello lite, kollat på Real housewives of Orange county, duschat, gjort hårinpackning, flummat runt typ.

Tänker mycket på Annabelle. Hon är så aktiv. Ibland kan jag tycka lite FÖR aktiv. Hon kan inte gå verkar det som, hon kan bara springa. Speciellt när man helst vill att hon ska gå, för man själv inte vill springa runt och jaga henne som en crazy mom.
Två gånger har hon sprungit ut i gatan. Alltså, ut på en GATA. Lyckligtvis har det aldrig varit nära en olycka, men det är så himla skrämmande, så snabb är hon. Igår ville hon inte gå in till Drakborgen, för det var tydligen farligt där (eh??), men springa ifrån mamma eller pappa så fort hon får chansen är inte farligt, eller vaddå?
Jag vill så gärna kunna gå med henne utan vagn, men det är näst intill omöjligt, för jag vill verkligen INTE jaga henne, och i 9 fall av 10 så blir det så. Eller nä, i 10 fall av 10. Jag kan inte komma på någon gång som vi inte har behövt springa efter henne, och bära henne i stället, för att hon inte ska sticka iväg, och det är faktiskt inte så roligt.

När hon inte springer så hoppar hon.
Hon älskar att hoppa i soffan, i sängen, från närmaste grej hon kan klättra upp på och hoppa ner ifrån, helst något ostabilt som en hink eller Legolåda.
Förra veckan slängde hon sig från soffan till soffbordet. Tvärtom hade väl varit en sak, men AJ säger jag bara. Och så kan hon kasta sig ut från soffan och liksom förvänta sig att vi finns där på 1 sekund för att fånga henne, vilket vi oftast är.
Jag ser liksom henne med gips på armar och ben, för hon skulle kunna göra sig så illa om hon har otur.
När vi säger åt henne på skarpen så gapskrattar hon bara, eller blir sur och spottpruttar med tungan.

Vad gör man? Kan man göra nåt? Är det en fas, eller är det så hon är?
Vi skämtar ofta om det, att hon kommer att bli en bra friidrottare eller nåt, men jag tycker att det är lite jobbigt. Får man tycka det? Är det ok? Mamma till mamma, vad säger ni andra mammor som läser?

Inga kommentarer: