Livet rullar på, jag har just slagit mig ner i soffan efter en "brutal" helg (liten överdrift). Adam har varit borta och jag och tjejerna har varit hemma. Igår tror jag att jag och Annabelle bråkade en gång i timmen - minst. Och när vi äntligen skulle ha en lite mysig stund, fira kanelbullens dag på café i Birsta, så försvann hon i 30 sekunder. Det kändes som 30 minuter, och jag har nog ALDRIG känt sån panik i mitt liv tidigare.
Vi var på HM och skulle köpa en vinterjacka och mössa till henne, och jag släpper blicken från henne i 3 sekunder, då jag ska plocka upp kortet och betala, och då försvann hon. Jag ropade och ropade, såg henne ingenstans.
Till slut - efter vad som kändes som en evighet - så ser jag henne, med en ballerinadräkt, gåendes mot utgången av affären, ganska långt bort från mig. Ropar då också, men hon hör mig inte ens, så jag börjar springa.
Kom ifatt henne ganska precis innan utgången (så hon behövde inte sätta igång larmet), och då sa jag till henne bestämt men utan att låta arg att hon INTE fick gå iväg så där utan mig. Inom mig höll jag ju på att bryta ihop, men det kunde jag inte riktigt visa då.
Efter detta var jag så skakis att vi struntade i fikat och köpte glass och åkte hem i stället. Och bråkade lite till. Varför vi bråkar? Jag försöker få henne att lära sig innebörden av ordet "nej". Det funkar så där.
Idag var en betydligt bättre dag, med dans, kalas hos Edith och sen en liten tripp till flygplatsen för att hämta hem mormor som har varit på semester. Och om en timme ungefär kommer Adam hem. Undrar om jag orkar stanna uppe tills dess..... Klockan ringer 04:15 imorgon OCH på tisdag.
Jag behöver en helg efter helgen. I alla fall efter den här helgen...
Bild från älskade Mallorca i somras. Jag vill tillbaka. Helst nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar