tisdag 28 december 2010

Voff!

Jag fick en liten utskällning idag, en mini-utskällning.
En kvinna tyckte att jag blev irriterad på henne för att jag inte ville gå in och störa en sjukgymnast mitt i en behandling bara för att hon skulle få prata med honom i 5 sekunder (jag hade bett henne att slå sig ner i väntrummet för han skulle snart vara klar). Hon sa att jag inte skulle bli så irriterad för jag visste minsann inte vad saken gällde och bla bla bla.
Visst, kanske blev jag irriterad, men mest för att jag flera gånger sa att han inte var anträffbar, inte av någon annan anledning.
När folk tar mod till sig och "vågar" skälla på någon så där så har dom oftast väldigt bråttom därifrån, och jag fick så klart ingen chans att be om ursäkt eller förklara mig för henne, det hade hon inte tid att lyssna på ungefär. SÅNT gör mig ännu mer irriterad. Varför skälla om man inte vill ha en ursäkt? Vill man bara ha sista ordet då?

Äh!

Inga kommentarer: