Nu är vi inne i en pra dagisperiod känner jag. Idag var första dagen då det inte ens var lite gråt, alltså det var helt gråtfritt när Adam lämnade henne.
Förra veckan sa en av pedagogerna till mig att dom funderade på att låta AB sova i vagnen (inomhus) i stället för i "sovrummet", för som det hade varit den veckan så hade alla barnen sovit jättelite för att de hade vaknat av Annabelle.... Hon hade varit ledsen när hon vaknat, och då på så sätt väckt de andra. Tidigare gånger har jag fått veta att hon har blivit väckt av något annat barn, så det kan ju inte enbart ha med AB att göra.... Men hur som helst, jag vill ju att hon ska sova bra på dagis, och jag sa att dom gärna fick prova att låta henne sova i en vagn och sa typ "lycka till".
Idag hade dom provat och hon hade sovit i 1 timme och 45 minuter, vilket är hennes rekord på dagis. Det kändes ju bra, men frågan är ju om det var en lyckoträff bara. Det återstår att se helt enkelt.
När jag hämtade henne idag så var hon precis på väg ut att leka, och hon såg mig komma på långt håll. Hon sprang skrattandes emot mig och jag fick VÄRLDENS kram. Har aldrig sett henne så glad på dagis förut!! Härlig känsla!
Imorgon ska jag lämna henne, hoppas det grin-fria håller i sig då...
:-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar